Den första månaden

När jag hade blivit vald till rektor för Aalto-universitetet berättade jag om den entusiasm som jag redan i förväg känt inför idén om att slå ihop tre berömda högskolor. Efter att under en dryg månad varit med i det egentliga uppbyggnadsarbetet är jag glatt överraskad över den energi och starka motivation, med vilken hela universitetssamfundet gått in i projektet. Ett stort antal arbetsgrupper har samlat representanter för de tre högskolorna. I dessa grupper har man fört livliga, kritiska, pluralistiska och framför allt entusiastiska diskussioner om de möjligheter som den nya situationen erbjuder.

Aalto-universitetet väcker intresse även i det internationella universitetssamfundet. Uppbyggandet av kunskapssamhället kräver förnyelse av universiteten på olika håll i världen. Aalto-universitetet ses som ett unikt projekt och som en föregångare i universitetsförnyelsen. Speciellt intresse och delvis till och med förundran har väckts av den raskhet och beslutsamhet med vilket projektet har förts framåt. Det är klart att ett så snabbt framåtskridande inte vore möjligt om inte hela organisationen hade förbundit sig att arbeta mot det utformade målet.
Jag har i olika sammanhang betonat att forskningen och undervisningen samt en märkbar förbättring av förutsättningarna för dessa är kärnan i förändringen av universiteten. Jag har fått synpunkter på detta där man ställt frågor om den nuvarande administrationens och stödtjänsternas roll i förändringen och i den nya universitetsorganisationen. Vilken roll har de människor som arbetar med administration och service i det nya Aalto?

Jag tycker att administrationen och de olika serviceverksamheterna i de nuvarande universiteten har hög kvalitet och på ett utmärkt sätt har utfört de uppgifter som de har utvecklats för. I fortsättningen kommer dock förändringen av juridisk personlighet och kvalitetskraven på forskning och undervisning att innebära utmaningar även för administrationen och serviceverksamheten. Det är klart att innehållet i arbetsuppgifterna förändras redan i och med att det blir en ny juridisk person. Å andra sidan behöver forskning och undervisning i världsklass ännu bättre stödstrukturer och tjänster, som bygger på gediget yrkeskunnande och kontinuerlig utveckling. På det viset skapar vi förutsättningar för utveckling av forskning och undervisning, djärva öppningar och högklassigt förverkligande. Universitetens administration och service spelar alltså en nyckelroll för att få till stånd en framgångsrik förändring.

Jag ser alltså universitetsförnyelsen som en utmanande och inspirerande möjlighet även för att utveckla den administrativa personalens och servicepersonalens eget kunnande. Även på dessa områden måste vi inse att vi kan vara föregångare på nationell nivå och skapare av god praxis internationellt. I de synpunkter jag fått har man också tagit upp frågor om välmående och ork i arbetet. Jag tror att det går att påverka dessa saker positivt genom att förtydliga arbetsbeskrivningarna, skapa möjligheter till karriärutveckling och framför allt förstärka stödet till kunskap och personlig utveckling även för personal som arbetar med administration och service. I detta vill jag att vi använder oss av den bästa internationella praxis som finns och av exempel både från universitet och företag.

Så här stora förändringar som universitetsförnyelsen inträffar sällan. Även förändringar i mindre skala väcker osäkerhet om ens egen personliga och/eller den egna enhetens framtid. Själv har jag fört fram hela Aalto-universitetet som en möjlighet. Projektet är inget saneringsprojekt utan ett äkta skapande av ett nytt universitetskoncept. Det erbjuder framför allt möjligheter att utveckla kunskaper och nya karriärvägar och att skapa meningsfulla arbetsuppgifter.